Första dagen på första riktiga skolveckan. Känns bra. Men på morgonen var jag inte såhär glad som på bilderna. Bussen kom tjugo minuter försent. Gissa om jag stod och kokade på busshållplatsen. Argh! Kom ju för sent till skolan. Aja, väl där flöt lektionerna på i snabb fart. Det är så roligt med nya lärare och nya studier. Påväg hem hade jag en Gålöalkis hängande över mig som rapade, flörtade och sluddrade konstiga frågor till mig. Riktigt äckel med den där blicken!
Men nu är jag hemma och har precis ätit en god middag med lax, ris och teriayakisås. Grey's Anatomy har jag också tittat lite på. Blir en ganska seg kväll. Slog förresten rekord på joggingen igår, ca en halvmil på 29 minuter och 8 sekunder. Stolt tjej! Så idag blir det bara lite styrka inomhus.
Sen Robinson och lite rabarberpaj med vaniljsås! Man kan inte annat än älska vardagslyx!

Kände att det finns så mycket att berätta så jag delar upp det i två inlägg.

Idag spelade vi biljard under rasterna. Kul! Går inte så bra nu men man lär ju vara proffs på det när man går ut om 3 år!
Vi fick se kemisalen och kolla på materialen. Det var mycket nytt som man inte hade sett förut. Riktigt bra sal.
Sen hade vi även samhällskunskap och svenska. Allt är introduktion så det är ju inte "riktiga" lektioner. Men religionen var helt klart bäst! Vår lärare: "Asså jag vet att jag typ går runt en massa när jag undervisar och jag gestiklulerar hela tiden och pratar jättefort" bla bla bla, massa snabba steg och röster. Haha var vi skrattade! Hon var verkligen energisk och underhållande. Riktigt skojig lärare. Samtidigt fick hon med allvaret och vår koncentration var verkligen på henne. Hon fångade vårt intresse direkt.

Imorgon blir det fler lektioner. Och eftersom det är freeedag imorgon så äter vi ute!

Igår hade vi massa roliga tävlingar under hela dagen. Varje tävling gav en viss poäng. Det kunde vara allt från att hitta en hästsko (vart liksom?), en fysikbok från årskurs 7 och lösa ett svårt matteproblem. Vissa övningar gick också på tid. Men efter lunchen var den avgörande grenen då man fick 100 poäng om man klarade det (de flesta låg annars på 10-20 poäng).
Man skulle bygga en äggfallskärm från de material vi hade fått i boxarna. Fallskärmen skulle släppas 2 våningar (dvs runt 6 meter) upp i luften och det råa ägget var tvunget att klara slaget mot gatan. Vi fick använda tejp, snöre, några ballonger, servetter, kartong, sax osv. Vi naturare satte våra huvuden ihop och klurade. Det var ganska svårt. Fallskärmen fick ju inte vara för tung. Vi byggde en liten låda av kartongen med foder inuti och lade i ägget där. Sen satte vi lock över. Sugrör var stötdämpare. Spiraler av piprensare satt också på botten av lådan. Ihoptejpade servetter blev våran fallskärm (de två ballongerna innehöll ju inte helium). Och gissa vad... Vi vann alltihop! Så nu står pokalen i vårt klassrum. Vad vi skrek när vi hörde läraren säga "Det är helt!".. :D

Lektionerna har inte ens börjat och jag är redan trött i huvudet när jag kommer hem. Antar för att det är så mycket nytt som åker in i huvudet. Det ska ju kommas ihåg också och inte bara åka in på ena sidan och ut på den andra!
Imorgon är det bara massa lekar. Vi naturare tävlar mot samhällsvetarna och ekonomerna. Ska bli roligt. Vi ska vinna!

Här fick ni se en snabbis på min klädsel idag. Leggings övervinner allt.

Tröjan jag hade på mig idag, fast till jeans.

Helt utslagen efter all ny information. Somnade i soffan nyss.
Allt känns bra. Vi är ju bara 13 naturare så vi kommer verkligen fördjupa oss på NO-ämnena. Mest upprop idag så det finns inte så mycket att berätta. Vår mentor är så lik min förra jag hade i nian. Roligt att se så bra likheter. Klasskompisarna verkar snälla. Det känns dock konstigt att bara möta människor sådär och veta att man ska gå 3 år med dem i gymnasiet. Känns ovant. Vi kommer gå 70% med ekonomerna (i de gymnasiegemensamma ämnena). Och jag kan ju erkänna att det stämmer att de som går ekonomi oftast ser bäst ut. ;)

Hela den här veckan är en mjukstart och lära-känna-varandra-vecka. Ser framemot dessa år! Lärarna verkar roliga och engagerade. Tänk vad mycket jag kommer lära mig där.
Efter den ynka 2 timmars introduktionen mötte jag och Emma upp de från Dalarö som också går på Fria och åt lunch med dem på Taco Bar. Mysigt och kul att prata av sig. Efter det åkte jag och Emma vidare mot stan. Där kollade vi i butiker och åkte upp till toppen på Globen, SkyView. Det var en upplevelse!

Nu ska jag fortsätta slumra i soffan. Godnatt!

Från takvandringen förra året

Usch vilka ilningar jag fick genom kroppen när jag stod sådär nära kanten. Minns det tydligt än idag. Men egentligen, varför är vi så rädda för höjder? Jag vågar åka Frittfall, flera gånger i rad dessutom, men inte stå på en bråkdel av den höjden och titta ner? Kanske beror det på rädslan att få för sig att hoppa. Rädslan att tappa självkontrollen för en sekund och göra något helsjukt.
För i Frittfall sitter du ju fastspänd. Och om du ångrar dig finns det inget annat du kan göra än att blunda och hålla andan på vägen ner. Men om du ångrar dig i hoppet härifrån finns det ingen utväg.

Hela kvällen ska spenderas med Felicia och hennes vän Emma på Rålis, på en picknickfilt med snacks och nattens mörker, stirrande framför en bra film. På lördagen blir det dans hela dagen. Vi kommer fara runt bland massa olika dansföreningar och prova på. Bland annat poledancing. Hahah! Jag kommer garva ihjäl mig!

Låg ute och lapade den sista solen innan hösten. Man måste ju passa på!

Tills ett ont väder omringade mig och min lilla solstol.

Sprang in, haffade kameran och passade på att fota regnet. Det har sina fördelar trots allt!

Har varit lite smått förkyld några dagar och därför skjutit undan min träningsvilja. Snacka om att man var taggad till att fortsätta träna efter Bounceveckan! Nu är i alla fall kroppen rörlig igen, hah var ju bara lite stel efter ett halvårs jogging med dålig stretch. Nu ska jag i alla fall ut och springa. Tagg!

Ps. Att försöka få en bra hoppbild kan härmed räknas som en bra uppvärmning! Sprang fram och tillbaka och hoppade med 3 sekunders intervaller. Knäppte säkert 100 bilder innan den här ovanför!

När jag klev in genom Balettakademiens dörrar den där måndagen trodde jag att jag skulle få en lättsam vecka med min stora passion, dans, och kanske några nya kompisar. Men jag kunde inte ha trott mer fel.
Förra veckan var en av de svåraste veckorna i mitt liv.

De första dagarna var en pina. Jag gick runt med ovissheten om att dessa danstjejer jag gick med varje dag dansar 7-8 gånger i veckan. Det kändes som att LOSER stod skrivet i pannan när jag inte hängde med på danserna. Jag var riktigt svag de dagarna. Hade svårt att sova. Svårt att acceptera att jag inte var bäst, eller perfekt. Det var också svårt att lära känna nya människor, då det är många som dömer en efter hur man dansar. Jag har alltid haft lätt för mig i livet, med i stort sett allt. Varit i topp med allt. Till och med dansen. Haft kontroll.
Men här blev det tvärbroms. Men som sagt, jag visste helt enkelt inte att de dansade 6 gånger mer än vad jag gör.
När jag fick reda på det förändrades allt. Jag förstod varför jag alltid var efter. På varenda litet steg. De hade också haft alla lärarna förut.
Dessa tjejer var dem som står bakom kändisar i tv och dansar. De pratade om Sommarkryssets uppträdande och det framtida de skulle ha bakom Carola i helgen. Det var vardag för dem. Dansen var deras liv. För mig är det bara ett rent nöje, något jag gör för att det är kul.
Kanske var det också därför jag kände den där stela stämningen varje lektion. Jag ställde mig längre fram för att överhuvudtaget se stegen vi skulle lära oss. Då fick jag arga blickar (kanske mer kallat bitchblickar) mot mig. Tjejer ställde sig nära mig för att hindra mig från att dansa. Ibland till och med framför mig. De var beredda att göra allt för att få mig att ställa mig längst bak igen, och gå bort från "deras plats". Dansen var viktig för dem. Men den är viktig för mig också. Jag ville också lära mig. Få chansen. Så jag tog plats. Ställde mig i mitten av gruppen. För jag ville inte ge upp. Balla ur. Sluta försöka.
I varje video på Bounce hemsida kommer du se någon som är efter på nästintill varenda steg. Och jag kan inte vara stoltare när jag säger att det där är jag.

För jag stod där och gjorde mitt bästa trots att andra undvek att vara med i filmen för att de inte tyckte de var bra nog. Men faktum är att de var mycket bättre än mig.
Under veckan stod jag totalt i 15 timmar och var efter på varenda steg. Och det blottades i spegeln så att alla kunde se det.
Så jag är så otroligt stolt över mig själv. Att jag klarade det.
Jag var stark som person. Vågade att vara sämst. Och visa det. Jag släppte en del av mina höga prestationskrav.
Och det är betydligt mer värdefullt än att jag hade kommit därifrån som en bättre dansare.

Nervositeten är putsväck. Imorse visste jag ju inte ens om jag skulle hitta dit. Men nu känns allt bättre. Ambra från Bounce är verkligen en grym danslärare och jag skulle gärna vilja gå på hennes dans i höst. Så energisk och ärlig, och framförallt bestämd och krävande. Hon ställer krav på oss för att hon vet att vi kan mer. Jag gillar det där peppsnacket.
Den andra läraren vi skulle ha hade fått en knäskada så vi kommer ha lite vikarier som hoppar in. Än så länge känner jag inte någon av mina dansvänner väl. Pratade lite med en trevlig tjej i samma ålder som mig.
Det är lite svårt att komma till en dansgrupp och bara lära känna folk sådär. Nästan alla har ju någon kompis i gruppen som de redan känner. Men det gäller att ta för sig. Man kan inte stå i hörnet och fega ur och blyga ner sig helt. Vara lite spontan, fråga om dem dansat innan och så.. Men jag erkänner att jag inte tycker det är helt lätt att bara skaffa kompisar sådär. Konstigt nog blir det förmodligen lättare i gymnasiet, för då är alla nya. Vad tycker du om det här? Tycker du det är lätt att skaffa kompisar om du kommer ensam till en folkgrupp där du inte känner någon?

Imorgon kommer jag flyga uppe i skyn. Bokstavligt talat. Okej, inte själv, luftballongen lufter ju upp mig! :P

Kände för något fint idag trots att jag bara skulle till Haninge Centrum. Mötte upp Felicia och hade en riktigt bra dag med fika och lite shopping. Men vårt hejdå var lite mer kaosartat. I sista sekund kom vi på att vi stod på fel busshållplats, bussen kom i världens fart och vi kutade i spöregnet (och jag med mina höga klackar) för att hinna med bussen. Kanske räcker med att säga att min outfit inte var lika fin efter det?
Förresten, är det bara jag som längtar grymt mycket till höstmodet? När vi var inne på Vero Moda stalkade jag typ allt. Ska visa er några av mina nya kap inom den närmaste veckan. Men nu blir det sängen. Imorgon är det en stor dag och jag är nervös. Mer om det säger jag inte förens imorgonbitti...

Vaknade för en timme sedan, redan innan alarmet ringde, och var yrvaken. Härligt med en riktigt pigg dag! Nu ligger krassen på mackan och lite Grey's Anatomy väntar. Härligt med sommarlovsmorgonar.

Missförstå mig inte nu, jag skulle inte välja att vara kille om jag fick (inte ens för en miljon). :'P Hur skulle en kille i Fridaversion vara? Ser inte det framför mig. Men en stooor fördel med att vara kille är att man slipper allt hår. Satte upp håret i en knut idag. Vilken befrielse! Gör det så sällan för jag tycker jag ser så annorlunda ut då, men det är nog bara en vana.
Men samtidigt skulle jag aldrig klippa kort bara för att det är mer lättvårdat och bekvämare. Mitt hår är det som jag lägger mest tid på när det gäller utseendet. Enligt mig är det en viktig del av mig. Utan mitt hår vore jag inte Frida. Låter kanske konstigt för vissa av er?
Sen kan vi ju gå tillbaka till det där Frida som kille.. Tjaa, vad skulle jag göra utan alla nagellack (ny färg på bilden!) och de oändligt många klädesplaggen? Och alla deeptalk med bästa girlsen?

Skulle rent ut sagt inte klara en dag som kille. Haha, skulle du?

Just nu är jag på ön Björkskär med min mamma och pappa. Solen gassar fortfarande och båtarna ligger tätt. Alla häromkring har den där mysiga båtkänslan. Så glada för sommar och lugnet här ute på sjön. Lite småprat om var man kommer ifrån och så. Skärgården är som ett ställe där alla bara njuter och suger i sig positiv energi.  Nog om snack, här kommer några bilder från dagen.
Han står på ett grund, men det kan se ut som att han går på vattnet.

En fullriggare (båt med två master) svängde precis förbi med massa hetsiga tyskar ombord. Nu ligger de här intill. Den fina båten passar inte riktigt in mellan våra moderna vita i plast, det är nästan lite komiskt. Det var coolt att se den glida in här bland oss. Alla runtomkring tog upp kamerorna och kollade nyfiket på, som små fågelungar.

Thomas (bror), Mia och Isabelle har följt med oss ut med båten över en natt. Vi har haft två underbara dagar. Min tvååriga brorsdotter Isabelle är så go!

Hittade in ovanligt stor och konstig larv. Ca 7 cm. Var tvungen att ge er den i full bildstorlek också, hhiihi! Vad kan det vara?

Att springa är hur kul som helst. Men man var ju så rädd för att hon skulle ramla i den där super(man)farten. Men som tur var gjorde hon inte det. Isabelle är verkligen en unge full av liv!