Nervositeten är putsväck. Imorse visste jag ju inte ens om jag skulle hitta dit. Men nu känns allt bättre. Ambra från Bounce är verkligen en grym danslärare och jag skulle gärna vilja gå på hennes dans i höst. Så energisk och ärlig, och framförallt bestämd och krävande. Hon ställer krav på oss för att hon vet att vi kan mer. Jag gillar det där peppsnacket.
Den andra läraren vi skulle ha hade fått en knäskada så vi kommer ha lite vikarier som hoppar in. Än så länge känner jag inte någon av mina dansvänner väl. Pratade lite med en trevlig tjej i samma ålder som mig.
Det är lite svårt att komma till en dansgrupp och bara lära känna folk sådär. Nästan alla har ju någon kompis i gruppen som de redan känner. Men det gäller att ta för sig. Man kan inte stå i hörnet och fega ur och blyga ner sig helt. Vara lite spontan, fråga om dem dansat innan och så.. Men jag erkänner att jag inte tycker det är helt lätt att bara skaffa kompisar sådär. Konstigt nog blir det förmodligen lättare i gymnasiet, för då är alla nya. Vad tycker du om det här? Tycker du det är lätt att skaffa kompisar om du kommer ensam till en folkgrupp där du inte känner någon?

Imorgon kommer jag flyga uppe i skyn. Bokstavligt talat. Okej, inte själv, luftballongen lufter ju upp mig! :P